Dags för journalistikkursens "blogguppgift" - att fundera över två nyheter och varför just dessa publicerats. Jag tänker omedelbart när jag griper mig an uppgiften och efter ha läst länkarna till GP-debatten att de kommersiella intressen upplevs som mer betydelsefulla än vad man vill erkänna. En nyhet eller en artikel i nyhetsmedia måste väl ändå ha någon sorts värde för att locka betalande läsare? Jag har svårt att se den publikation, som lever på sina prenumeranter eller lösnummers köpare, att inte välja det som "kunden" vill ha. Med det tror jag också att valet av framställan görs. Vid en kortkurs arrangerad av Poppius som anordnades på min tidigare arbetsplats konstaterade man att rubriken var avgörande för att fånga läsaren, sedan bilden, därefter ingressen och sedan underrubrikerna. En lång resa innan läsaren var "fast" för det budskap vi vill förmedla. Så valet av nyhet handlar inte bara om innehåll utan också om ställningstagande som har med själva framförandet att göra.
Jag tittade idag på Aftonbladets webb och på Ekots webbplats - vid samma tidpunkt. Två av aftonbladets nyheter som låg hög upp på listan handlade om dels en tjejliga i Göteborg som överfallit andra flickor och dels om begravningen av Boyzone stjärnan Stephen Gatelys begravningen. I den senare artikeln får vi tidigt veta att Gatelys kamrater grät när de bar kistan. På Ekots webbplats var den toppande nyheten "Offensiv mot talibaner i Pakistan". Det skulle vara enkelt att moralisera över Aftonbladets ganska lättviktiga nyhetsvärdering mot den mer seriösa nyhetsförmedlaren Ekot. Men om vi går tillbaka till det jag inledde med - villkoren för en publikation eller nyhetsförmedlare som lever på vad man säljer - så handlar det om var och en av oss. Vad vi värderar för att välja att köpa ett lösnummer eller för den delen att prenumera på en tidning. Ekot förmedlar sina nyheter oavsett om vi gillar det eller inte och värderar kanske mer utifrån vad som kan få genomslag i andra medier, påverkan eller kanske av det egna journalistiska renommét, förutom Public Service-uppdraget.
Om vi ser mer ingående på Aftonbladets båda nyheter så präglas de av något som kan beskrivas som "av närliggande intresse" för många. Tjejjer som slåss och planerat rånar andra unga är oväntat, ställer många föreställningar om ungdomsbrottslighet på sin spets. Dessutom visade de enligt artikeln ingen ånger. Gatelys begravning talar till unga människor men också till de personliga erfarenheter de flesta har av att förlora någon. De gråter och vi kan känna delaktighet. En sorts modern begravningskaramell - en hisnande tanke att vi alla den vägen ska vandra.
I "Så arbetar en journalist" så listas de kriterier som kännetecknar en bra nyhet:
- något läsaren inte visste
- något läsaren har behov av, nytta, nöje att få veta
- ovanlig, nyss inträffad händelse
- något som berör många
- beslut som har betydelse för läsaren
- människors upplevelser som läsaren kan identifiera sig med
- överraskande, gripande.
Och visst kan vi väl finna såväl Ekots som Aftonbladets nyheter inom ramen för dessa kriterier, eller vad säger du?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag håller helt med dig. Som du skriver så kanske man å ena sidan kan se aftonbladets nyheter som lättvindiga. Men enligt listan ovan för en bra nyhet så uppfyller den om Gatleys begravning väldigt många. Nyhetsvärdering styrs enligt Bengt Johansson studie av två styrfält. Vad publiken vill ha och vad publiken bör ta del av (alternativt inte bör ta del av). Tittar man på dina exempel ovan så kan man nästan lägga ekot och aftonbladet i vars ett fack. Aftonbladet fokuserar enligt mig mer på vad publiken vill ha. Ekot pekar mindre åt iögonfallande rubriker och mer åt vad publiken bör ta del av.
SvaraRaderaTycker det är väldigt intressant det du tar upp om framställan av nyheter. Detta var en aspekt som jag själv ej fokuserade på i mitt blogginlägg. Men jag tror du har helt rätt. Vet att jag läste någonstans att en stor nyhet kan få stå tillbaka mot en lite mindre nyhet som har en grym bild. Tror du inte det är så? Intressant läsning! Mvh Josefine
Det är intressanta tankar och kommentarer du har angående de olika medierna. Funderar över vilka skillnader är på de olika redaktionernas internpolicy. Du skriver att en nyhet måste ha någon slags värde för att locka betalande läsare. Vad värdet är, är väl olika för olika media. För en lokal tidning så kan ju små händelser slås upp ganska stort eftersom det är lokala nyheter en lokal läsarkrets vill läsa om. Ett rikstäckande media måste tänka ”lite större”. Det behöver vara väldigt speciellt om de ska skriva om någon lokalt förankrad händelse. Och det är väl här som de olika kriterierna för nyhetsvärdering blir ännu viktigare.
SvaraRaderaNär jag läst igenom teori för hur nyhetsvärdering görs, så är det en sak som jag tycker är genomgående. En nyhet ska beröra. Båda dina artiklar i Aftonbladet berör. Men jag vet inte om jag håller med dig om att Boyzoneartikeln är ”av närliggande intresse” för många. Det är väl ändå en begränsad målgrupp som har intresse för och överhuvudtaget vet vilka Boyzone är. Däremot så är den målgruppen förmodligen viktig för Aftonbladet. Artikeln om tjejerna berör desto fler eftersom många känner en flicka i rätt ålder; syster, barn, barnbarn mm.
Ekot upplever jag mer som media med informationsplikt. Här håller jag med dig om att de värderar sina nyheter mer utifrån vad som kan få genomslag i andra medier. Den stora skillnaden mellan de medier du valt är väl annars vad Bengt Johansson skriver i ”Vid nyhetsdesken”. Aftonbladet nyhetsvärdering har mer att göra med vad publiken kan tänkas vilja ha. Ekot värderar sina nyheter efter den betydelse de tror det har för publiken.
Stefan Nordin
Intressanta tankar, Susanne. Jag tycker att du har valt bra källor för dina nyheter. De kan, precis som du antyder, placeras i två helt olika fack med olika läsekrets. Och jag håller med dig om att olika källor definitivt anpassar sitt innehåll efter olika målgrupper. Det är väl en grundpelare inom skrivandets konst, att analysera målgrupp och anpassa budskapet efter denna.
SvaraRaderaDet kan vara lite svårt att sätta sig in i vad olika målgrupper vill ha, men i dina exempel blir bilden väldigt tydlig. Därmed inte sagt att de olika målgrupperna inte läser de olika källorna. Det beror ju till stor del på sinnesstämning på vilket sätt man väljer att låta sig beröras. Ibland vill man ha objektiv, och ofta obehaglig, information om vad som händer i världen - då väljer man Ekot som källa. Ibland vill man hellre ha "light"-nyheter med mindre djup men inte desto mindre känsla - och då väljer man Aftonbladet.
Susanne! Ursäkta min ytterst sena kommentar.
SvaraRaderaIntressant att du tar utgångspunkt i kommersiella intressen. Det är en viktig aspekt på nyhetsvärderingen!Dessutom detta med paketeringen av nyheten: rubrik, bild, ingress etc.. Bra att du förmedlar minnen från Poppius-kursen :-). Din jämförelse mellan Ekot och Aftonbladet är också intressant, och att du noterar Public Serviceuppdraget (i förhållande till AB:s lösnummerförsäljning). Summan av kardemumman: att en och samma nyhet värderas väldigt olika i olika medier, och att det som är en nyhet hos den ene kanske inte blir det hos den andra. Och ändå kan båda valen vara försvarbara!
/Hälsningar Liselotte